Nypon, januari 2023
Maja har inte lämnat sitt hus, knappt sitt rum, på två år. Hon vet inte hur det började eller varför, men plötsligt kunde hon inte se människor i ögonen, vågade inte säga något, vågade inte ta bussen till skolan. Och till sist slutade hon gå till skolan. De enda hon pratar med är sin katt Pärla och okända personer på nätet. Men hon är aldrig sig själv utan kallar sig för olika namn. Den riktiga Maja är ju inget att ha. Hennes bror älskar att vara bland människor och nu har han fest. Maja har låst dörren till sitt rum och hör hur festen blir allt vildare. När det bankar på dörren och någon ropar på hjälp får Maja först panik. Men hon tar mod till sig och öppnar dörren. Där står Alice. Maja kan inte sluta tänka på Alice. Hon tar reda på var Alice bor, hennes telefonnummer och börjar följa henne på Insta. Kan Alice vara Majas väg ut? Vägen ut är en berättelse som både realistiskt och vackert skildrar en ung kvinnas psykiska ohälsa och vad den gör med henne och hennes liv. Den ångest som sjukdomen innebär för Maja går rakt ut genom sidorna. Det här är en viktig berättelse om känslan av att inte vara någon, inte ha ett värde, inte fungera i sociala sammanhang. Och om modet att bestämma över sitt eget liv och ta steget ut. Johanna Nilsson har flera gånger nominerats till Augustpriset och hon skriver om tonårens starka känslor som ingen annan. Hon viker inte undan för något utan närmar sig svåra och tunga ämnen på ett mjukt men samtidigt kompromisslöst sätt. Så också i Vägen ut. Trots det svåra ämnet är berättelsen lätt och hoppfull.
Recensioner
Vägen ut – Boktips för unga (boktipsforunga.se):
I Vägen ut av Johanna Nilsson får vi träffa Maja som knappt varit utanför sitt rum på två år. Allt ger henne ångest och ibland funderar hon på om hon verkligen vill leva. Hennes pappa har tagit hennes nyckel till rummet så att hon inte kan låsa in sig och hennes mamma bara gråter.
Den enda Maja träffar är katten Pärla och en psykolog via zoom varannan vecka. Hon har också kontakter på nätet, men där använder hon andra namn och blir en annan person. Maja är nämligen övertygad om att ingen någonsin kan uppskatta eller tycka om den riktiga Maja.
Johanna Nilsson beskriver Majas ångest väl och även om det är väldigt svårt att förstå hur någon kan stänga in sig i sitt rum så länge, är det inte ovanligt. I enkel form sätter hon ljuset på ett problem som finns och som vi sällan uppmärksammar. Visst talas det om den ökade psykiska ohälsan, men att den innebär total isolering för många är det få som verkar veta.
Boken vänder sig till läsare från 13 år och är både till språk och innehåll passande för målgruppen. Det lättlästa blir inte banalt och jag blir glad åt att Nilsson lämnar Maja och läsaren med en gnutta hopp. Jag kan tänka mig att Vägen ut kan passa fint på högstadiet och på gymnasiets introduktionsprogram, men även för dem som inte ens tar sig dit.
BTJ
Maja skulle gått på högstadiet men hon har knappt lämnat sitt rum på två år. Det enda sällskap hon har är katten Pärla. Hennes föräldrar är oroliga och hennes bror har slutat att bry sig. Han tror att hon fejkar för att slippa skolan. Men Majas känslor är äkta och hennes sjukdomsbild är komplicerad. Varannan vecka träffar hon en psykolog på Zoom, men processen är långsam och allt verkar hopplöst. En helg reser föräldrarna bort och storebror har fest. En av gästerna knackar på dörren och Maja väljer att öppna. Där och då träffar hon Alice. Maja inser att hon vill vara mer som Alice och det blir en brytpunkt. Kanske, kanske kan hon våga att hitta vägen ut. Vägen ut ur ensamhet och isolering och den fysiska vägen ut från rummet. Johanna Nilsson är en fena på att kortfattat men initierat visa på komplexiteten som isoleringen innebär. Ingenting är enkelt och man måste både våga och vilja för att något ska hända. Man både tycker synd om och vill skaka om Maja ordentligt! Vägen ut är en utomordentligt välskriven och bra bok. Den är lättläst med korta meningar, tydligt avgränsade kapitel och ett lättförståeligt språk. Lix 17.
Helhetsbetyg 4 av 5.
Maria Christensen, BTJ-häfte nr 4/23
Biblioteksbubbel
I Vägen ut av Johanna Nilsson får vi träffa Maja som knappt varit utanför sitt rum på två år. Allt ger henne ångest och ibland funderar hon på om hon verkligen vill leva. Hennes pappa har tagit hennes nyckel till rummet så att hon inte kan låsa in sig och hennes mamma bara gråter.
Den enda Maja träffar är katten Pärla och en psykolog via zoom varannan vecka. Hon har också kontakter på nätet, men där använder hon andra namn och blir en annan person. Maja är nämligen övertygad om att ingen någonsin kan uppskatta eller tycka om den riktiga Maja.
Johanna Nilsson beskriver Majas ångest väl och även om det är väldigt svårt att förstå hur någon kan stänga in sig i sitt rum så länge, är det inte ovanligt. I enkel form sätter hon ljuset på ett problem som finns och som vi sällan uppmärksammar. Visst talas det om den ökade psykiska ohälsan, men att den innebär total isolering för många är det få som verkar veta.
Boken vänder sig till läsare från 13 år och är både till språk och innehåll passande för målgruppen. Det lättlästa blir inte banalt och jag blir glad åt att Nilsson lämnar Maja och läsaren med en gnutta hopp. Jag kan tänka mig att Vägen ut kan passa fint på högstadiet och på gymnasiets introduktionsprogram, men även för dem som inte ens tar sig dit.
Dags för bokprat
Maja har inte gått ut på två år. Inte till skolan, affären eller ens på promenad. Hon mår dåligt bara av att öppna fönstret. Hon träffar inte sina gamla kompisar längre. De har slutat höra av sig. Maja har social fobi. Hon vet inte varför, bara att hon är fruktansvärt rädd för att gå ut. Hon tänker på framtiden. Hur ska hennes liv bli? Kommer hon att gå gymnasiet?
En kväll har hennes storebror fest och någon knackar våldsamt på hennes låsta dörr och ropar på hjälp. Det är en främmande tjej. Hon är jättefull men inte i fara, hon vill bara veta vem som bor i rummet. Maja vill att hon ska gå men tjejen, som heter Alice, hänger sig kvar och fortsätter prata. En ovanlig stämning fångar Maja och när Alice går igen till slut så kan Maja inte låta blir att tänka på henne och inspireras av henne. Kanske kan hon ta till sig något som hon kan bli hjälpt av?
Det här är en mycket lättläst ungdomsbok om ett stort problem men den avskalade texten fyller sitt syfte.