Ungdomsroman
Rabén & Sjögren, 2009
Pocketförlaget, 2010

Det här är min rapport från friheten. Fast egentligen är det ingen frihet alls, men vi lovade varandra, innan det hände, att vi skulle göra det tillsammans. Men om det inte gick så skulle vi göra det var för sig, ensamma.

Jag heter Janis och ni kanske tycker att jag är galen som gör allt det här, men det är jag inte, jag är bara ledsen, så ledsen man kan vara som människa, och så är jag arg på Emelie, för att hon gjorde det där hemska, för att hon svek. Fast jag tänker ibland att det var jag som svek henne. Är det därför hon spökar för mig?

Nu sitter jag i brorsans bil, som jag stulit. Jag är 17 och har inget körkort, men det struntar jag i, för nu bara sticker jag, norrut, bara norrut, för att hitta det ultimata som jag och Emelie sa att vi skulle hitta tillsammans. Och så ska jag sörja tills ingen sorg finns kvar och det måste jag göra ifred.

Jo förresten – om du läser det här så kommer du både att börja grina som attan och skratta som attan och vilja rädda mig ibland (hm… rätt ofta) och kanske till och med vilja vara som mig för jag är ju så himla Magnifik (ha ha – ett skämt) och så kanske du blir kär också, för sånt smittar.

Översättning

Ich hau erst mal ab
Oetinger, Tyskland
Övers:Birgitta Kicherer